Mariovo – i Itar Pejos fotspår

I söndags vaknade jag tidigt. Skulle möta mitt sällskap vid hotell Holiday Inn, tidigare Grand Hotel. Utanför entrén väntar Tashko Jovanov och ett tiotal för mig nya personer. Samtliga kommer från den Egeiska delen av Makedonien, där jag har mitt ursprung. Mormor föddes på makedoniska sidan av den nuvarande gränsen och morfar på den andra. Deras barn föddes på andra sidan gränsen.

Tashko kommer från makedoniska byn Setina som idag ligger i Grekland. I samma by är morfar född. Hans fru Vangelica är från Popadija där mamma är född. Kvällen innan var jag hemma hos dem och fick boken ”Setina och Popadija förr i tiden” som han skrivit. I boken finns allt om traditioner, sånger, namn på byborna, familjearkiv, fotoarkiv, mellankrigstiden, andra världskriget, inbördeskriget i Grekland, deltagare i striderna, stupade bybor och mycket mer. På flera ställen hittar jag morfar Filip Parchev och hans bror Gele (Vangel). Släkten kallades för Parchev vilket sedermera blev Pargovski.

Idag tar färden oss mot det bergiga området Mariovo i södra Makedonien, ca 180 km från Skopje. Mariovo gränsar mot Pelagonien och Grekland. Efter andra världskriget flyttade de flesta invånarna till städerna eller utomlands. I dag har hela trakten knappt 1000 invånare. Mariovo är känd för sin honung, ekologiska odlingar, undersköna natur och floden Crna som är en 207 km lång biflod till Vardar. Mariovcite (Mariovoborna) är kända för sitt mod och för att inte underkastas ockupanter. Redan på 1500-talet väckte de uppror mot ottomanerna. En välkänd mariovec i litteraturen är ”Itar Pejo” (Finurlige Pejo) som gäckar ottomanerna och makthavarna. Itar Pejo är en av Stale Popovs karaktärer. Författaren föddes i Mariovo 25 maj 1902 och dog i Skopje 10 mars 1965.

På bussen växlar diskussionerna mellan Eurovision song contest, Makedoniens historia och det stundande valet den 1 juni. Bakom mig sitter Gjorgi vars morbror jag talade med häromveckan. Morbrodern, dvs Pando Atanasovski, 87 år, har skrivit en bok om min mormors födelseby Sovic. Jag fick boken hemskickad och kunde till min förvåning se att även min syster och jag finns omnämnda. Det visar sig att Gjorgi kände min morfar. Världen är liten. Medan vi tar en paus och äter chorba (köttsoppa) berättar Lena om familjens flykt från Grekland under inbördeskriget och hur hon hamnade på barnhem i Tjeckien. Sina bröder återfann hon efter många år i Ungern. En storvuxen man, som också heter Gjorgi, berättar om hur hans mamma lämnade honom i snön när han var spädbarn. De skulle fly och hon hade tre andra småbarn och packning att ta hand om. Någon hade hittat honom och lett honom tillbaks till sin mor. Jag har vuxit stor och stark för att de ska hitta mig om jag hamnar i snön igen, säger han leende. Jag ser en tår glittra till i ögonvrån.

Vi fortsätter vår färd genom Mariovo mot byn Vitolishte som ligger 46 km från Prilep och befolkas av ca 200 personer.

Landskapet är som ett sagoland, vägen kantas av johannesört och stora trollika stenblock dekorerar sluttningarna. Jag förstår varför regissören Milcho Manchevski valde att spela in delar av filmen ”Dust” just här.

Från motsatt håll möter vi massor av motorcyklar. Vi får veta att man dagen innan organiserat MC Tour Mariovo med deltagare från flera länder.


Vitolishte - Mariovo

Mitt sällskap makedonier från Egeiska Makedonien

Framme i Vitolishte möts vi av solsken, glada människor, matos och musik.


Vitolishte - Tashko Jovanov i mörk kostym och solglasögon

Det är Mariovsko-Meglenski sredbi 2008 som hålls för 25:e året i rad. Syftet är att förena de som har sina rötter i trakten och långsiktigt återuppliva området. Mötet inleds med Makedoniens nationalsång varpå Prileps borgmästare hälsar alla välkomna.


Folkdans

Folkdans

Därefter följer flera folkdansuppvisningar och musikuppträdanden. Jag minns danserna från barndomen när jag själv uppträdde på många festivaler som medlem i Goce Delcevs folkdansgrupp i Göteborg.


clic to see movie
Folkdans från Egeiska Makedonien

Solen lyser stark och jag tycker mig se skuggan av Itar Pejo där han skuttar i dansen. Bredvid honom dansar vackra Maria stolt och rakryggad. Det var i henne begot (den ottomanske härskaren) blev förälskad och ville ta till sitt harem. Maria ställde dock som krav att befolkningen skulle slippa islamisering och att inga turkar skulle bosätta sig i trakten. Begot uppfyllde hennes önskan. Som tack för att hon räddat dem uppkallade befolkningen till hennes ära hela trakten för Mariovo.

Lyssna på sången Po pat odam za Mariovo (På väg till Mariovo) och andra makedoniska sånger.