Kokino, Kuklici och Kratovo på samma dag

För ett par dagar sedan kom vi överens med några väninnor att vi ska utforska norra Makedonien. Det är nästan overkligt vilka historiska rikedomar det finns i landet. Ockupationer, krig, federationer och annat har gjort att Makedonien hamnat i skymundan på världshistoriens karta. På senare tid är folket mer medvetna om sitt arv och stolta över sin historia och härkomst.

Fyra flickor möts upp vid konditoriet Apche i Debar Maalo. Apche är en klassiker som innehar de godaste bakverken i stan. Luften är sval och det är en perfekt dag för utflykt. Vi kör mot Kumanovo för att sedan ta oss till vårt första stopp, Kokino, ca 70 km norr om Skopje. Sommaren har infunnit sig och färgar fälten i grönt och guld. Violetta blommor kantar vägen. Vi ser får, kossor, en sköldpadda och några ödlor. Framme vid Kokino parkerar vi bilen för att ta oss upp till toppen.


Greta, Magdalena, Emilija och jag

Jordens energier strömmar genom marken och talar om för oss att vi är på en helig plats. Jag tittar upp mot stenformationerna samtidigt som en fjäril landar på min hand. Redan för 3800 år sedan har man härifrån observerat och mätt solens och månens rörelser i universum.


Urgröpningar i stenarna där strålarna passerar

Mellan de urgröpta skårorna i stenarna har man bland annat registrerat solens strålar vid vår- och höstdagjämningar, sommar- och vintersolstånd. Vissa fenomen kan bara betraktas från en speciell plats på stentronen en viss dag och en viss tid på dygnet.


Natasha Jovanovska på tronen i Kokino

Idag är Kokino klassat som ett av de främsta megalitiska observatorierna i världen tillsammans med Abu Simbel i Egypten, Stonehenge i Storbritannien och Angkor Wat i Kambodja.

Platsen är också en helgedom där man utfört ritualer och offrat till den Stora Modersgudinnans ära. Ritualernas syfte var att främja fruktbarheten och naturens förnyelse. Man har även helgat det heliga förbundet mellan den himmelska gudomligheten Solen och den Stora Modersgudinnan, personifierad i en av topparna. Vid en viss tidpunkt på den dagen (sista juli) när det heliga förbundet infaller kan man se solen gå upp exakt bakom den speciella urgröpningen och kasta sitt ljus över en av deltagarna i ceremonin.


Ett med Universum

Jag klättrar upp på en av topparna och låter kroppen och själen förenas med solen och jorden. Den heliga meridianen pulserar under fötterna och jag blir ett med svalorna som flyger omkring mig. Jag hör prästernas dova röster och slaget av trummorna i vinden. Universum talar.

Efter en fika på en bänk i sluttningen förbereder vi oss för bröllopsfest i Kuklici nära Kratovo. Kukla betyder docka på makedoniska. På engelska kallas platsen för the Valley of the dolls. Efter att vi parkerat bilen tar vi en promenad. Vi stannar till och plockar några mullbär som växer en bit bort. Mums. Överallt blommor, fjärilar och fågelkvitter. Luften doftar honung. Jag plockar röda vallmor och vita prästkragar för att ge till bruden. En gräshoppa landar på buketten och vill följa med. Jag döper honom till Blagoja (den söte).


Gräshoppan Blagoja i buketten

Vi går tillsammans genom porten och där står de – hela bröllopsföljet! Längst fram bruden och strax bakom honom brudgummen.


Bruden och brudgummen

En bit bort står gudmor och svärföräldrarna. Resten av följet har samlats i små klungor i parken och samtalar sinsemellan.


Bröllopsföljet med brudparet i mitten

Enligt sägnen förberedde en flicka i byn sig för sitt stundande bröllop. Innan bröllopen lämnar fästmannen henne för en annan flicka som han ska gifta sig med. På deras bröllopsdag kastar den försmådda flickan en förbannelse över brudparet och gästerna och hela följet förvandlas till sten.


Ett evigt hjärta format av vinden

I den geologiska världen består formationen av vulkansten blandat med sand och metaller som med vindens hjälp under årtusenden skapat sagofigurerna.

Vi lämnar Kuklici och tar oss en mil bort till silver- och guldstaden Kratovo med sina 7000 invånare.


Pittoreska Kratovo

Namnet kommer från kratern på vars sluttning staden är byggd. Redan på 1200-talet var Kratovo ett betydelsefullt gruvcentrum och i arkitekturen och de gamla broarna känns historiens vingslag. I en park står två pinjeträd från 1500-talet. Jag omfamnar ett av träden och lägger mitt öra mot stammen. Trädet berättar för mig hur hon som ungt år 1689 träffade hjälten Karposh när han ledde upproret mot ottomanerna. Upproret fick sitt slut med Karposh plågsamma död då han i början på december samma år tillfångatogs av Selim Giray och spetsades på en påle på stenbron Kamen most i Skopje. Hans kropp kastades i Vardar.


Pinjeträdet från 1500-talet

Efter att ha samlat intrycken över en kopp kaffe bestämmer vi oss för att avnjuta en fiskmåltid i Ginovci. Restaurang Park i Ginovci är en exklusiv oas för livsnjutare. Restaurangen omgärdas av en park och en damm. I parken finns lama, påfåglar, rådjur och miniponny. I dammen simmar fiskar, grodor och svanar. På menyn finns alla tänkbara specialiteter. Vi bestämmer oss för en selska salata (bondsallad) och rakija till förrätt. Till huvudrätt grillad fisk och klyftpotatis. Vi avslutar med söt vallmofrö-baklava och en kopp härligt makedoniskt kaffe.

Greta tar fram fyra änglar och ber oss välja varsin. Jag väljer en ängel som sitter i en snäcka och håller en fjäril i handen. Inspirerad av dagens äventyr får hon namnet Aurora. Det är hon som färdas framför solen på dess himmelsbana och öppnar varje morgon österns portar med sina rosenfingrar så att solens vagn kan komma fram.